miriamkarlsson

Direktlänk till inlägg 13 augusti 2012

Far away

Av miriam karlsson - 13 augusti 2012 16:52

Jag menade det, jag kommer aldrig glömma. Aldrig släppa taget. När man är i en helt annat situation visar det så mycket som man inte visste innan, eller inte kunde se. Vilka som är vänner och vilka man, av oförklarliga anledningar, tycker om och saknar. Allt som är jobbigt gör dig starkare, ibland lite för stark och ibland en osynlig starkhet, en mognad. Det som skrämmer mig är att jag sett dig för sista gången. Kramat dig för sista gången. Även om du inte finns vid min sida, finns nära nog att krama när jag kommer hem har jag lärt mig saker som kommer göra mitt liv lättare, saker jag aldrig kommer glömma. Jag tror faktiskt inte du kommer vänta på mig. Jag tror du kommer ha tagit en steg framåt. ett sista steg eller ett nytt steg. Men jag vet inte och oro ger inte mig något gott, inte heller dig. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av miriam karlsson - 26 januari 2013 03:02

Den dagen då hela världen snurrar. Allt du alltid hoppats på, drömt om och allt för mycket tagit för givet kastas om, ifrågasätts. När valet läggs helt i dina händer. Antingen fly tillbaka hem eller ta i hårdare, hårdare än du kanske klarar av. Då må...

Av miriam karlsson - 10 januari 2013 04:59

Jag faller handlöst. Varje ögonblick är en balansgång mellan framgång och felsteg. Trots att du puttar mig är det jag som faller,  det är min kropp som blir sårad. Jag håller inte fast vid dig för att du kommer göra mig stark utan för att jag vet att...

Av miriam karlsson - 26 december 2012 03:50

Ett liv som jag aldrig trodde jag skulle förstå men som visade sig vara en spegelbild av en del av mitt hjärta. Samma värme, samma skratt. En helt annan värld men ändå så lik. Bakom de skilda ramarna finns samma kärlek, samma hjärta och samma glädje....

Av miriam karlsson - 19 december 2012 02:32

Jag omsluts av kärlek, fylls av ro. Ett hem som är så mycket mer än fyra väggar eller något annat i det. Ett hus som är fyllt av lugn. Någonstans att stanna upp, att sakta ner och att bara finnas till. Jag har äntligen hittat hem.  ...

Av miriam karlsson - 16 december 2012 22:33

Det är lättare nu. Leran som jag går på har börjat stelna, den bär mig igen. Trots det är stegen inte lika lätta som jag fantiserade om och vägen inte riktigt lika enkel. Jag vet ändå att allt är värt det. Det fanns två världar som jag befann mig mel...

Ovido - Quiz & Flashcards