tänk om du var allt jag ville ha..

Ibland känner jag för att gråta, som ett sätt att få känna. Få ut alla känslor.

Förhoppningsvis har min träning fått en igång spark och jag hoppas att det håller i sig.

Jag ser ditt leende, under mina ögonlock. Det kommer göra ont tills filmen slutar rulla, tills den eviga filmen är slut.

det är något obeskrivligt. jag vill veta, vill att du berättar. som om livet hängde på det.

-

En hel värld fångad i ett skal, kallat männisokropp. Så djupt, så mycket som ingen vet, och ingen kommer få veta. Ett helt liv, fångat i varje människokropp.

Just hate to feel the smile when I see you.

Tidigare har tiden flugit i väg med en enorm hastighet. Nu är vi tillbaka där vi varit, i en växel snabbare. Tillbaka till att vakna varje dag i en dimma och aldrig riktigt komma ur.

wish I could tell you this.... no I can't.

jag har varit inne i skolan. känns som en uppvärmning för imorgon.

För tillfället sitter jag med huvudvärk och funderar. Vad hände? Det är inte samma person i spegeln som det var för ett år sedan....

If you will enter my heart I'm afraid you have to know all the bad things I never told anyone.

Jag har en syster. och det är verkligen mysigt, även att jag bara känt henne i två dagar. Jag jobbade idag och hade match med mitt lag (p10) men nej, ingen kommentar på det. Skolan börjar närma sig och det känns helt ok men för det mesta så är det framtiden som uppehåller min hjärna. den är så nära.

Honestly, I hate to miss you. Mostly because I'm not supposed to.

En våning ner sitter nu en flicka som jag egentligen inte känner. ändå känns det verkligen som jag gör det, alltså känner henne.  Jag hämtade henne på stationen i nässjö och hon kommer bo här i tre månader. jag känner på mig att det kommer bli bra månader.

Innan var jag  och hälsade på min vän simon. en väldigt fin vän och det slog mig häromdagen att jag har känt honom i två år. det är en kort tid, ändå känns det som om det vore i all evighet. Vi hämtade upp Emelie. Åh! Jag älskar att båda känner mig så väl. båda skulle kunna berätta så många små saker om vem jag är och hur jag beter mig. precis som jag kan berätta om dem. till exempel att jag, utan att tänka, trycker ner kopplingen och Simon växlar upp en växel i bilen. utan att ge varandra blicka. bara vet att han kommer att växla åt mig nu, för jag har kaffe i ena handen. Eller att jag och emelie kan sitta och tänka på samma saker i tio minuter innan någon säger det och den andra utbrister "precis vad jag satt och tänkte på". Allt det outtalade som bara finns därunder. jag vet vad de tänker. vad de kommer göra. inte att jag funderar på det, bara det att det ligger i naturen att det sker. precis som att ta osthyveln och skära ost. jag funderar inte på att jag vet hur man gör, jag bara tar den och skär en ostskiva. 

Det är det fina. och att båda två kan umgås.

Det är nog människor som dem jag saknar. och vänner som jag saknar med skolan.