miriamkarlsson

Direktlänk till inlägg 29 oktober 2010

Jag blir förvirrad, vet inte vad jag ska tro, tycka eller något annat. Ändå är allt så skruvat. För du är bara en bild, ingenting mer än bara en bild. Och ett hopp.

Av miriam karlsson - 29 oktober 2010 23:34

Dagen idag har tillägnats till sorg, djup sorg, besvikelse och aggressioner. Fast det var mest imon mej och det försvann till jag hade jobbat en stund för då ersattes den av ENORM trötthet. Anledningen till detta var att vi hade..... jag vågar inte ens tänka det i mitt huvud.... eller jag menar. INGENTING för jag har ju föträngt det. Placerat det längst in i en liten liten vrå av min hjärna där ingen får komma in. Inte ens jag.

Ändå är det töntigt, för det är ju inte så att jag håller på att dö eller nåt sånt, alla andra i min klass har ju varit med om detta oxå, idag..... ni vet kanske vad jag pratar om och jag vill inte veta av det, bara glömma bort!!


Nog om det.


Nu är det: LOOOOOOOV!!!!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av miriam karlsson - 26 januari 2013 03:02

Den dagen då hela världen snurrar. Allt du alltid hoppats på, drömt om och allt för mycket tagit för givet kastas om, ifrågasätts. När valet läggs helt i dina händer. Antingen fly tillbaka hem eller ta i hårdare, hårdare än du kanske klarar av. Då må...

Av miriam karlsson - 10 januari 2013 04:59

Jag faller handlöst. Varje ögonblick är en balansgång mellan framgång och felsteg. Trots att du puttar mig är det jag som faller,  det är min kropp som blir sårad. Jag håller inte fast vid dig för att du kommer göra mig stark utan för att jag vet att...

Av miriam karlsson - 26 december 2012 03:50

Ett liv som jag aldrig trodde jag skulle förstå men som visade sig vara en spegelbild av en del av mitt hjärta. Samma värme, samma skratt. En helt annan värld men ändå så lik. Bakom de skilda ramarna finns samma kärlek, samma hjärta och samma glädje....

Av miriam karlsson - 19 december 2012 02:32

Jag omsluts av kärlek, fylls av ro. Ett hem som är så mycket mer än fyra väggar eller något annat i det. Ett hus som är fyllt av lugn. Någonstans att stanna upp, att sakta ner och att bara finnas till. Jag har äntligen hittat hem.  ...

Av miriam karlsson - 16 december 2012 22:33

Det är lättare nu. Leran som jag går på har börjat stelna, den bär mig igen. Trots det är stegen inte lika lätta som jag fantiserade om och vägen inte riktigt lika enkel. Jag vet ändå att allt är värt det. Det fanns två världar som jag befann mig mel...

Ovido - Quiz & Flashcards