Försvinner för en sekund. Känns som att jag befinner mig mitt i en dimma av känslor. Bra och dåliga, och de gör det lite svårt att se ibland. En vacker blandning av glädje, försvirring, längtan, rädsla och sorg. Trots avsaknad av kontroll trivs jag på något plan, kanske beror det på det som ligger framför. Fick jag tillägga något i mitt liv skulle det vara att få omges av mina älskade vänner. dag ut och dag in. Det krävs fortfarande kraftansträgningar. Det är inte färdigt.