miriamkarlsson

Alla inlägg under november 2010

---

Av miriam karlsson - 19 november 2010 20:13


Jag börjar förstå uttrycket kväva ångesten.


Kroppens anpassning är total!

Min kropp har anpassat sig relativt bra till 5-6 timmar sömn från 8-10 timmar per natt, förändringen skedde på 1-2 veckor. Magen är neutral, jag blir itne speciellt hungrig om jag väntar 10 timmar mellan målen, men även om jag äter direkt kan jag äta ut mycket som hellst. Den bara tar emot det den får och får den inget så bryr den sig inte så mycket. Anpassning på gott och ont.


Emelie var här en stund och jag tycker om henne. Jag saknar min bror. Vissa människor kan man inte leva utan.

<3

Av miriam karlsson - 19 november 2010 00:01








Kan du känna som jag ibland,


mitt i den vackraste av


världar?

 


- Michael Johnsson -

Av miriam karlsson - 18 november 2010 18:11

Jag kan inte beskriva, litar bara på att du tar mig längst din väg. Dit jag hör hemma.

Jag vill blunda, och släppa kontrollen.

Andas av saknad, längtan och hopp.

Av miriam karlsson - 17 november 2010 18:52

Åh! Idag kom jag på hur otroligt mycket jag saknar min bror. Det bara slog mig att jag inte har träffat honom på jätte länge, känns det so. Jag vet inte, jag bara saknar honom.




och jag har fått veta att julen (inte julafton) kommer spenderas på mitt älskade arbete!!

Av miriam karlsson - 15 november 2010 16:30


När jag sitter på stenmuren och väntar på dig, med solen i ryggen och ser upp mot den klarblå himlen, då vill jag se dig komma mot mig över ängen. Med blommor i handen och ett leende som berättar att du aldrig tänker lämna mig. Inte förrän döden sklijer oss åt.

Av miriam karlsson - 12 november 2010 23:01

Ibland förstår jag att grunden för hela mitt tänkande och mitt synsätt inte går ändra fullt ut. Ibland slår det mej att inget kommer någonsin ändras, eller?




Jag har sett gamla bilder, lyssnat på gammal musik och tänkt på gamla minnen. Långt ifrån alla minnen som präglar mitt liv är bra, men mycket ger härliga känslor. Fast det var ju då inte nu.

Jag är rädd att jag för alltid kommer gå på en balansgång mellan lycka och helvete. Ett felsteg och jag faller ner mot något man inte ens önskar sin fiende. Jag är ledsen om ni inte förstår något. Det är bara det.... att mitt förflutna är inget jag är stolt över.... alltid. Jag kan inte ens sätta ord på det. Vet inte vad det heter. I mitt huvud heter det bara det.

Av miriam karlsson - 12 november 2010 19:31


Chips, läxor, facebook, uppsattser, prov, musik och drömmar <3

Av miriam karlsson - 11 november 2010 22:44

Jodå, matten är ju avklarad, kvällen spenderas tillsammans med datorn, trafikuppgift och lovsånger, kan det bli mycket bättre? jo skulle väl vara kaffe isf. Imon vill jag njuta av en dag då jag har VARKEN prov, läxa, inlämning eller redovisning!!! WOHOOOO!!!

Helgen blir FULL, 60 årsjubileum i landsbro, jobba på donken och två besök i vetlanda pingst är planerat.... haha jag gillar när livet är fullt, om det är på en normal nivå så man slipper psykiska sammanbrott =)


Saknad av Kalmarvänner visst, och Vision, och något mer. My life is dancing.

Ovido - Quiz & Flashcards