miriamkarlsson

Direktlänk till inlägg 1 maj 2012

Känner såhär: Döda mig!

Av miriam karlsson - 1 maj 2012 12:00

Jag vill inte vara negativ eller något sånt, vill bara säga att jag orkar inte mer. 

Jag kommer inte klara skolan och det typ dödar mig. 

Alltså, klara skolan kanske jag gör men med kassa betyg och förevigt besviken på mig själv. Jag fattar ingenting av matten, kommer aldrig lyckas på filosofiuppsatsen och kommer göra bort mig på våran konsert. Som jag förövrigt redan har massa ångest över. 

Sen känner jag lite att om folk klagar på mig att jag tycker det är jobbigt bara trots att jag har ganska lätt för mig kan de bara försvinna. Orkar inte med det just nu. 

Och det värsta är att det inte spelar någon roll hur mycket jag pluggar, kommer ändå inte fatta denna skiten. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av miriam karlsson - 26 januari 2013 03:02

Den dagen då hela världen snurrar. Allt du alltid hoppats på, drömt om och allt för mycket tagit för givet kastas om, ifrågasätts. När valet läggs helt i dina händer. Antingen fly tillbaka hem eller ta i hårdare, hårdare än du kanske klarar av. Då må...

Av miriam karlsson - 10 januari 2013 04:59

Jag faller handlöst. Varje ögonblick är en balansgång mellan framgång och felsteg. Trots att du puttar mig är det jag som faller,  det är min kropp som blir sårad. Jag håller inte fast vid dig för att du kommer göra mig stark utan för att jag vet att...

Av miriam karlsson - 26 december 2012 03:50

Ett liv som jag aldrig trodde jag skulle förstå men som visade sig vara en spegelbild av en del av mitt hjärta. Samma värme, samma skratt. En helt annan värld men ändå så lik. Bakom de skilda ramarna finns samma kärlek, samma hjärta och samma glädje....

Av miriam karlsson - 19 december 2012 02:32

Jag omsluts av kärlek, fylls av ro. Ett hem som är så mycket mer än fyra väggar eller något annat i det. Ett hus som är fyllt av lugn. Någonstans att stanna upp, att sakta ner och att bara finnas till. Jag har äntligen hittat hem.  ...

Av miriam karlsson - 16 december 2012 22:33

Det är lättare nu. Leran som jag går på har börjat stelna, den bär mig igen. Trots det är stegen inte lika lätta som jag fantiserade om och vägen inte riktigt lika enkel. Jag vet ändå att allt är värt det. Det fanns två världar som jag befann mig mel...

Ovido - Quiz & Flashcards