Igen. För mig är det bara skratt. Jag skrattar åt honom, åt allt man förstår att han vill ha. Han är sjuk, verkligen sjuk.

Samtidigt blir jag glad, inte av honom. Utan av andra, av vänner. Vänner runt om i världen, i Sverige.

Mitt liv är konstigt. Det känns som jag tittar på utifrån på ett liv som går av sig själv. Åt håll som egentligen är helt omöjliga. Till platser som är för bra för att vara sant.......

 

albulena

30 mars 2011 21:57

wohoo.. someones in loove? :D hihih

http://albulenaibishi.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den dagen då hela världen snurrar. Allt du alltid hoppats på, drömt om och allt för mycket tagit för givet kastas om, ifrågasätts. När valet läggs helt i dina händer. Antingen fly tillbaka hem eller ta i hårdare, hårdare än du kanske klarar av. Då må...

Jag faller handlöst. Varje ögonblick är en balansgång mellan framgång och felsteg. Trots att du puttar mig är det jag som faller,  det är min kropp som blir sårad. Jag håller inte fast vid dig för att du kommer göra mig stark utan för att jag vet att...

Ett liv som jag aldrig trodde jag skulle förstå men som visade sig vara en spegelbild av en del av mitt hjärta. Samma värme, samma skratt. En helt annan värld men ändå så lik. Bakom de skilda ramarna finns samma kärlek, samma hjärta och samma glädje....

Jag omsluts av kärlek, fylls av ro. Ett hem som är så mycket mer än fyra väggar eller något annat i det. Ett hus som är fyllt av lugn. Någonstans att stanna upp, att sakta ner och att bara finnas till. Jag har äntligen hittat hem.  ...

Det är lättare nu. Leran som jag går på har börjat stelna, den bär mig igen. Trots det är stegen inte lika lätta som jag fantiserade om och vägen inte riktigt lika enkel. Jag vet ändå att allt är värt det. Det fanns två världar som jag befann mig mel...